Nu har jag äntligen gjort klart hela mitt Au Pair Room.
Det var väldigt mycket att fylla i och att fixa film och bilder tog ju ett tag. Första steget Person Information var bara enkel fakta om mig, telefonnr, adress osv. Även vilka tider det gick att kontakta mig. Sedan Childcare Skills där man skulle skriva vad man har för olika erfarenheter av barn, typ vilka åldrar och vad man har gjort (matat, bytt blöjor, lekt, skjutats osv).
På Childcare Experience skulle alla ens referenser stå med. Jag hade 2 babysitting (2 pojkar jag barnvaktat ett par år och min guddotter Evelyne) 2 DayCare Center (ett daghem jag jobbade extra på förut och dagiset jag vikarierar på nu) och 2 Sibilings/Relatives (Min kusin Tage och lillebror Anton). Här står alla ens timmar.
På steg 4 skulle man skriva om sitt gymnasie och andra arbetserfarenheter som inte handlar om barn. På Family Information skrev man om sin familj och vilken relation man hade. Steg 6 handlade om ens körkort och hur mycket körerfarenhet man har. Steg 7 handlade om ens egna personlighetsdrag och på steg 8 var man tvungen att ladda upp minst 10 foton (jag laddade upp 19) och en film där man pratar om sig själv och varför man vill bli au pair.
Steg 9 var ett par frågor man skulle svara kort på och sista steget var ett brev till familjen. Typ som ett personligt brev. Allting tog ganska lång tid men nu har jag submittat och väntar nu på att allting ska godkännas i USA. Känner att jag bara vill åka NU men samtidigt känns det skönt att få slappna av ett tag och bara vänta innan allt med matchningen sätter igång.
Nu ska jag göra lite lunch och åka till jobbet snart, vikarierar på mammas dagis, det är väldigt roligt! Barnen är så söta och det är väldigt bra erfarenhet och övning inför au pair året.
Om 4 dagar åker vi till Spanien! Längtar så mycket, det ska bli så härligt att bara få umgås med familjen och Johnny och göra roliga saker. Tittade på bilder från lägenheten vi ska hyra igår och det är verkligen fint. Det finns pool och tennisbanor och havet ligger 800 m bort. Vi ska förmodligen hyra bil hela veckan och då kan man ta sig till Barcelona på mindre än en timme. Sedan tipsade de om ett stort äventyrsbad, typ vattenland i närheten, jag älskar ju sånt hehe.
Skriver mer sen när jag hör av från STS igen. Kanske även lägger ut min film och personliga brevet så ni får se hur det ser ut! Puss
Klockan är 1 minut över tolv och jag är klar med min au-pair video! Woooho
Har suttit hela kvällen och fixat med au-pair room (sidan med information om mig som familjerna kommer få titta på) och nu är det bara ett personligt brev kvar och lite småfix. Imorgon ska allt vara klappat och klart så att resten kan skickas till USA.
Nu är jag trött. Ska krypa ner i min sköna uppvärmda säng där Johnny ligger och sussar. Om en vecka åker vi till Spanien!
Såhär har det sett ut hemma hos mig ett par kvällar nu. Har suttit och skrivit på en massa papper och papper och papper... Men, nu är jag klar!
Till STS ska man skicka dessa papper:
2 referenser från barnerfarenhet Dessa får ej vara släktingar. Skickar man mer fler en 2 st kan dessa dock vara släkt. Jag hade 3 referenser, en var från när jag jobbat på ett dagis till och från, en från barnpassning av två pojkar som har skett kontinuerligt i 3 år och den sista var barnpassning av min lilla kusin Tage.
1 personlig referens Den här referensen kan vara vilken vuxen som helst (tror dock inte det ska vara en släkting, men är inte säker) som kan rekomendera dig som au pair. Jag valde att fråga min mentor från gymnasiet vilket kan vara ganska bra om man nu har haft en bra relation :) Det här handlar alltså inte om barnerfarenhet utan mer om att personen kan intyga att du är en seriös och ansvarstagande person.
Au Pair Agreement Långt dokument med villkor som ska skrivas på.
Polisregisterutrdrag Ett papper som visar att du inte finns med i polisens register. Det var detta papper som gjorde att min ansökan drog ut på tiden eftersom den tog nästan 2 veckor att få.
Passkopia
Körkortskopia
Kopia på ditt gymnasieslutbetyg
Vår nya bästa underbara skrivare/kopiator/scanner från Canon. Behövde nu när alla papper jag skickade skulle kopieras för att spara.
Här får ni en film på mig och Anton (lillebror) från igår då jag gjorde hälsoundersökningen och tog fästingspruta.
Som sagt gick det jättesnabbt och smidigt. Jag tycker verkligen att man ska kolla runt antingen hos sin skolsyster eller husläkare och se om de kan utföra undersökningen, det brukar då bli mycket billigare. Den läkare som STS rekommenderar på sin hemsida tar ungefär 900 kronor och jag behövde som sagt bara betala 200 spänn (var hos min husläkare som jag har haft sen jag var liten).
Dock kändes det lite oserriöst då han inte gjorde ett enda test, bara vägde och mätte mig (btw är jag fortfarande 164 cm!! har varit det i 3 år nu. Börjar misstänka att jag kanske slutat växa...). Men nu har jag allt signat och klart, bara sista referensen och polisutdraget kvar nu.
Har parkerat mig i soffan med min mac och nya ELLE. Har suttit alldeles för länge vid datan och läst au pair-bloggar så jag är helt snurrig i huvudet. Har fixat massor med grejer idag känns det som; kopierat massor av viktiga papper, skickat in begäran om polisregisterutdrag samt betalat den och så har jag varit på hälsokontroll. Skriver mer om det sen nu måste jag läsa lite istället. Ska inte ens titta mer åt datorn idag.
Okej, intervjun var ju verkligen inte något att vara så nervös för! Åkte in en buss förtidigt för att verkligen vara i tid och hitta. Shoppade lite innan för att komma i ett good mood (hehe, ursäkter, ursäkter) sen gick jag st:eriksgatan ner och pratade med Johnny i telefonen (jag måste erkänna en sak: jag tvingade Johnny att prata engelska hela telefonsamtalet, tack älskling för att du ställer upp för fast det är lite pinsamt ibland haha) Så jag kände mig helt i rätt stämning, knappade in portkoden och gick in... Men "Johnny this feel strange, it looks like its just apartments here, I though I was going to a office" haha skämtosido, det visade sig vara ett hus med bara bostäder. Så jag ringde upp Sofia, och tydligen skulle vi vara hemma i hennes lägenhet.
Så jag knackade på och gick hon. Hon var i tjugoårsåldern och hade en jättefin lägenhet. Hon var lätt att prata med så allt gick väldigt enkelt och smärtfritt. Trodde hela grejen skulle bli pinsam eftersom jag suger på engelska haha. Jag har inga problem med att läsa engelska böcker eller förstå andra (t ex på TV och filmer) men att prata själv är en helt annan grej.
I alla fall, först fick jag fylla i ett personlighetstest. Det var 70 olika påståenden som man sedan skulle pricka in på en skala vad som passade in bäst på en själv. T ex "People sometimes say that I have a really bad temper" och så prickar man i 1 (om det är never) eller 5 (very often). Mest var det ganska lätta frågor som typ "jag brukar kasta saker omkring mig när jag blir arg", "jag ignorerar en situation om problem uppstår", "jag har lätt att förlåta och gå vidare", eller min favorit "I like to wear sexy clothes even when Im just working" haha femma på den så är man ju körd direkt!
Vissa frågor var lite klurigare, typ "Jag brukar ha tankar som jag inte skulle vilja berätta för någon". Självklart tänker alla saker som de inte vill berätta för andra, men i det här sammanhanget kan det ju låta väldigt dåligt. Jag får direkt känslan av typ peddos eller psykopater haha. Även frågor som "Sometimes I think people are stupid" Självklart tycker man det ibland, men det kanske inte är precis vad familjen vill höra liksom. Men samtidigt ska man ju svara så sanningsenligt som möjligt, även om de flesta frågorna var vädligt svart på vitt så att säga.
Efter testet började vi intervjun och den var på engelska. Jag tycker det gick helt okej, hon förstod mig även fast jag ibland var tvungen att säga vissa ord på svenska. Typ fosterbarn och dagisfröken haha. Frågorna i intervjun var om varför jag vill vara au-pair, hur min drömfamilj skulle se ut, hur jag kommer överens med min familj hemma och vad mina föräldrar jobbar med, vad jag gör på fritiden och hur jag tycker att den bra vän ska vara. Sen även lite viktigare frågor som ifall jag är okej med att bo med en singelmamma eller pappa, om de har en annan etnisk bakgrund eller religion och så vidare. Det enda jag sa nej på var att ta hand om ett barn som är sjukt, just därför att det innebär mycket mer tid och ansvar samt att jag inte känner att jag har särskilt mycket experience för det.
Efter intervjun frågade jag lite frågor om papper och sen satt vi och pratade i säkert en halvtimme om hennes år som au-pair (hon hade varit au-pair tre gånger!) och hon berättade lite tips och saker man bör tänka på. Jätteroligt och det var kul att det gick så lätt att prata med henne :) Hela tiden satt vi i hennes kök och det kändes jättebra. Nu är mina papper snart påväg till huvudkontoret i San Fransisco! Aaaaa....spännande!!
Usch är så nervös just nu... Sitter och försöker äta frukost samtidigt som jag "förbereder" mig inför intervjun idag... Ska träffa Sofie från STS på John Ericssonsgatan 7 klockan 12 för personlig intervju samt personlighetstest. Skriver om det sen! Nu måste jag hoppa in i duschen. Har packat ner 3 engelska pockets som jag ska läsa på bussen för insperation. Dead until dark, Harry Potter och the Host.
Nu börjar det verkligen bli verklighet. Pratade precis med Sofia från STS aupair, till min stora lättnad pratade honsvenska, haha. Vi bokade i alla fall tid för intervju på fredag klockan 12 och hon berättade lite om hur den kommer att gå till. Först kommer jag att få göra ett "personlighetstest", vad nu det innebär, och sen kommer hon intervjua mig för att se om jag passar som aupair. Men hon sa att alla hon har intervjuat har fått gå vidare sen, så jag behöver inte känna mig orolig att jag inte ska komma iväg :)
Nu ska jag laga lunch till familjen. (duktig!) skriver efter fredag!
Det här är min nya blogg som kommer att handla om mitt år i USA. Än så länge har jag bara skickat in en första ansökan och ansökningsavgift, så jag har inte blivit antagen än. Snart ska jag på intervju och efter det kan jag börja planera på riktigt.
Känns fortfarande overkligt att jag verkligen tagit första steget i det här beslutet. Det jobbigaste kommer att bli att lämna alla här hemma, Johnny och min familj och mina vänner. Men det är 1 år av mina förhoppningsvis minst 80 så det är faktiskt inte hela världen :)
Bloggen kommer att vara för mina fina nära och kära så de kan hänga med i mitt liv trots att jag kommer befinna mig på andra sidan jorden. Samt en minnesblogg som jag kan titta tillbaka på efteråt, och självklart för andra au pairer.